Arvstvist – när arvet blir en fråga om rätt eller fel

En arvstvist kan uppstå när släktingar inte kommer överens om fördelning av tillgångar efter ett dödsfall. Tvisterna kan omfatta både testamente och arvsrätt.

Det är alltid känsligt och komplicerat när arvet måste delas upp efter att en närstående gått bort. Tillgångarna kan bestå av allt från fastigheter till kontanta medel eller andra ägodelar. En arvstvist kan bryta ut om någon misstänker att testamentet inte rättvist visar den avlidnes vilja eller om lagens bestämmelser kring arvsrätt inte följts.

Ibland kan dödsbodelägarna enas om en fördelning som avviker från det ursprungliga testamentet. Men i fall där enighet inte kan uppnås, kan det bli nödvändigt att involvera en domstol för att avgöra saken. Här får oftast en särskild boutredningsman eller skiftesman det svåra uppdraget att besluta om rättvis fördelning enligt lag.

Boutredning i samband med arvstvist

I händelse av arvstvist är det således vanligt att domstolen måste utse en boutredningsman. Denne person ansvarar för att se till att fördelningen av arvet sker enligt lagen och att ingen dödsbodelägare missgynnas.

Det kan vara svårt för släktingar att enas om hur kvarlåtenskapen ska delas upp, särskilt om betydande tillgångar står på spel. Oavsett vilka tillgångar som finns att fördela, kan arvstvist leda till spänningar och splittring inom familjen. Därför är det ofta en god idé att söka expertråd i dessa situationer, för att hantera detta komplicerade rättsområde.

15 Oct 2024